Publicerad 2016-07-04
”A-kassorna måste bli bättre på att rekrytera medlemmar – våga ställa frågan”
Var tredje person i arbetskraften totalt sett – och mer än varannan bland unga – saknar ett medlemskap i a-kassan. SO diskuterade en färsk Sifo-undersökning om ungas inställning till a-kassan tillsammans med LO, TCO, Unga i arbetslivet och Unionens a-kassa i Almedalen 2016.
Andelen utan medlemskap fördubblad på tio år
Andelen som inte är med i a-kassan har fördubblats de senaste tio åren – från 16 procent år 2006 till 30 procent 2016. Totalt 1,5 miljoner står utan ett medlemskap om de förlorar jobbet i dag.
– Politikerna behöver öppna plånboken för att försäkringen ska bli tydligare, bättre och mer attraktiv att gå med i. Vi uppskattar att ersättningen från a-kassan skulle behöva ligga mellan 1500-1800 kronor per dag för att drygt hälften av våra medlemmar ska få ut 80 procent av sin tidigare inkomst, säger Martin Johansson, ordförande för Unionens a-kassa.
– Arbetslöshetsförsäkringen behöver breddas och anpassas till dagens arbetsmarknad. Vi vill att politikerna ska ersätta arbetsvillkoret med inkomstvillkor, skapa möjlighet att kvalificera sig för full a-kassa stegvis, inkludera personer som tagit examen från eftergymnasiala studier och förenkla reglerna för deltidsarbetslösa, kombinatörer och företagare, säger Kristina Lovén Seldén, utredare på TCO.
Varannan ung utan medlemskap
Bland unga är anslutningsgraden ännu lägre. Mer än varannan person mellan 20 och 33 år saknar ett medlemskap i a-kassan, trots att tre av fyra har fast anställning. Det visar en undersökning som SO gjorde tillsammans med TNS Sifo i april-maj 2016.
Undersökningen visar att unga inte går med i a-kassan främst för att de jobbar för lite, har tillfälliga anställningar eller planer på att börja studera. Vissa avstår också för att de bedömer att risken för arbetslöshet är låg, för att försäkringen inte är prisvärd eller för att de inte vet vilken ersättning de kan få.
Samtidigt säger unga att de skulle överväga ett medlemskap i a-kassan om de får fast anställning, om medlemsavgiften sänks, om de upplever en högre risk för arbetslöshet, om de får mer information eller om de blir tillfrågade av någon annan.
– Arbetslöshetsförsäkringen kan inte lösa problemet med otrygga anställningar. Däremot måste försäkringen hantera att vi har en arbetsmarknad där tidsbegränsade anställningar och deltidsanställningar är vanligare bland unga, kvinnor och utrikes födda. Därför förespråkar vi mindre strikta krav för att komma in i arbetslöshetsförsäkringen, till exempel genom att alla som fullgjort studier på gymnasienivå, eftergymnasial nivå eller svenska för invandrare får rätt till grundersättning från a-kassan. Vi har ett stort ansvar i att värva medlemmar till fackförbunden och a-kassorna, men vi behöver förbättra organiseringsmetoderna, säger Ulrika Vedin, utredare på LO.
– Det finns ett informationsglapp. A-kassorna och fackförbunden har en viktig roll i kommunikationen, men vad händer i skolan? Vad vet unga om sina rättigheter och möjligheter när de går ut skolan och ska möta arbetslivet? Och vad händer när de träffar Arbetsförmedlingen första gången? Vet de vart de ska vända sig för att få information? Mitt råd är att skapa fler samarbeten för att få in fler unga i a-kassan, säger Fredrik Wikström, projektledare i temagruppen Unga i arbetslivet.
– Jag instämmer. Många väger kostnad mot nytta, och det är svårt att bedöma nyttan kring någonting som man inte har kunskap om, säger Kristina Lovén Seldén.
Var fjärde ung medlem har blivit tillfrågad
Undersökningen visar att var fjärde ung som är med i a-kassan har blivit tillfrågad av en kollega, vän, familjemedlem eller representant från a-kassa eller fackförbund.
– Det här är oerhört viktigt. Är det någonting man kan göra för att få fler medlemmar till a-kassorna så är det att börja fråga om folk vill vara med. Det blir inget ja utan frieri, säger Toivo Sjörén, opinionschef på TNS Sifo.
– Vi måste bli bättre på att våga ställa frågan. På Unionens a-kassa har vi av tradition förlitat oss på att förbundet rekryterar medlemmar åt oss. Men det har blivit tydligare att a-kassorna behöver göra egna rekryteringskampanjer och vi har börjat fundera på hur en sådan skulle kunna se ut. Frågan är vem som ska ta kostanden. Är det ett samhällsbekymmer som staten ska finansiera?, säger Martin Johansson.