Publicerad 2018-07-02

”Med inkomstvillkor blir vi mindre beroende av intyg från arbetsgivare och får en mer transparent försäkring”

– Den stora styrkan i försäkringen är att ingen klagar på hur a-kassorna hanterar den. Vi har alltså en väl fungerande administration – nu ska vi också få regler som är vettiga, säger Irene Wennemo, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet.

Flera kan tänka sig stegvis kvalificering

Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 31 januari 2020. Den ska bland annat titta på hur villkoren kan utformas så att fler kvalificerar sig för ersättning från a-kassan.

– Det nuvarande regelverket var high-tech på 50-talet. Sedan dess har man lappat och lagat så att det knappt går att förklara varför vissa regler finns längre. Arbetsvillkoret har successivt blivit svårare, samtidigt som arbetsmarknaden går åt motsatt håll med korta påhugg och vikariat, säger Irene Wennemo.

– Vi ser att många inte går med i a-kassan för att trösklarna är för höga. I vår största bransch detaljhandeln har bara 30 procent en tillsvidareanställning på heltid, säger Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande på Handels fackförbund.

– Det nuvarande systemet med a-kassor är toppen och det är bra att utreda frågan om hur man kan bredda försäkringen. Vi kan tänka oss att man kvalar in stegvis, säger Mats Essemyr, utredare på TCO.

– Stegvis ingång i försäkringen är en bra idé. Då kanske fler som har osäkra anställningar känner att det finns skäl att gå med i a-kassan, säger Linda Palmetzhofer.

– Tanken med stegvis kvalificering är intressant. Så länge man inte tar bort arbetsvillkoret ser jag inget problem med det. Jag satt med i socialförsäkringsutredningen, som presenterade ett slutbetänkande på flera tusen sidor för tre år sedan. I princip har ingenting gjorts, bortsett från några små förändringar. Det är bra om en ny utredning kan hitta förenklingar, men det är svårt med en så komplicerad materia, säger Jan Ericson, riksdagsledamot för Moderaterna.

– Vi är tveksamma till att utöka omfattningen av arbetslöshetsförsäkringen. Det kan i vissa fall vara rimligt att justera åt det ena eller andra hållet. Men vi måste vara medvetna om att det finns en prislapp och vi måste säkerställa att systemet håller även i sämre tider. Det här är ett av de mest komplexa regelverk man kan stöka runt i och jag är orolig att tiden för utredningen kan bli knapp, säger Carina Lindfelt, chef för avdelningen arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

Inkomstvillkor kan ge ökad transparens

Utredningen ska också föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen kan se ut om den grundas på inkomster. Från och med den 1 januari 2019 ska alla svenska företag lämna löneuppgifter om varje anställd till Skatteverket en gång i månaden, i stället för den årliga kontrolluppgiften.

– Med hjälp av månadsuppgifter kan vi göra oss mindre beroende av intyg från arbetsgivare. På köpet får vi också en mer transparent försäkring. Det blir enklare att veta när man har jobbat tillräckligt mycket för att ha rätt till ersättning från a-kassan, säger Irene Wennemo.

– Det är rimligt att gå över till ett inkomstvillkor. Dagens arbetsgivarintyg är komplicerade att fylla i, särskilt för små företag. Kan vi använda uppgifter som redan finns i stället så är det bra, säger Carina Lindfelt.

– Vi anser att den arbetade tiden ska avgöra. Det är problematiskt att bygga in en principiell orättvisa, så att den som har låg lön måste arbeta mer än någon med hög lön för att ha rätt till ersättning från a-kassan, säger Linda Palmetzhofer.

– Man kan tänka sig att ha en kombination av inkomst och arbetad tid. Det viktigaste är att fler kommer med, säger Ali Esbati, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Oeniga rapporter om a-kassenivåns effekt på arbetslösheten

På seminariet visades ett filmklipp med Ragnar Bengtsson och Erik Hegelund från Unga utredare, som har jämfört olika studier om hur ersättningsnivån från a-kassan påverkar arbetslösheten. Deras slutsats är att resultaten spretar och att man därför ska vara försiktig med hur man tolkar siffrorna.

– Skillnaden mellan ersättningen från a-kassan och lönen man kan få måste vara så påtaglig att det finns en motivation att ta ett nytt jobb. Ersättningen måste också ha en avtrappning, säger Carina Lindfelt.

– Vi hade ett stort experiment under tidigare regering, när det blev dyrare att vara med i a-kassan och ett sämre utfall för dem som fick ersättning. Men vi fick inte lägre arbetslöshet för det. Vi behöver fortfarande höja ersättningstaket och grundnivån. Det är rimligt att 80 procent ska få 80 procent av sin tidigare lön, så att man inte tappar inkomstförsäkringsprincipen, säger Ali Esbati.

– Många förändringar som Alliansregeringen införde finns kvar och har haft positiva effekter på arbetsmarknaden. Man ska komma ihåg att det är en stor del av de anställda som faktiskt får 80 procent av sin tidigare lön genom fackförbundens inkomstförsäkringar, säger Jan Ericson.

– Vi behöver en gradvis höjning av a-kassetaket som hänger med löneutvecklingen. När lönerna stiger med 2-3 procent per år samtidigt som taket ligger still så gröper man ur försäkringen. Det är inte hållbart på sikt, säger Mats Essemyr.